Leos mammas blogg

Jaha, då var det fredag igen. Jag slutade klockan 13 idag. En hel timme tidigare än normalt. Hurtig som jag är stack jag direkt till gymmet och körde ett svettigt pass; 25 minuter på crossen, 15 minuter på trappmaskinen och avslutade med lite mage och styrka.

Patrik och Leo är i Farsta och har inte kommit hem än. Jag försöker komma på något  att äta till middag. Fattar inte varför jag helt har tappat lusten och inspirationen till att laga mat. Vill äta ute varje dag. Slutar väl med att det blir något så fantasifullt som tacos. Jag menar; halva Sverige äter tacos ikväll, så varför inte vi?

Igår var det avtackningen på jobbet för Patrik och de andra som går över till Stena respektive Ikano. Vi avnjöt en väldigt god, fräsch buffé och tårta till efterrätt. Patrik fick en fin bukett i höstiga färger och ett presentkort som gäller i Farsta Centrum.

Nu ringde killarna. Ska möta upp dem i centrum så nu är det brådis.

Imorgon ska jag och min mamma se Fem gånger Gud av Jonas Hassen Khemiri på Stadsteatern i Skärholmen. Den har tydligen fått bra kritik. Jag har inte varit på teater på hur länge som helst så det ska bli väldigt trevligt. Hoppas att jag gillar pjäsen.

Innan föreställningen ska jag bjuda mamma på middag. Jag tror att jag ska äta thaimat. Eller falafel.

Nåja. Vissa dagar i alla fall. Idag var en sådan dag. Jag svettades i 41 minuter på crosstrainern. Där försvann 600 kcal i ett nafs :-P Inställningarna jag har är fyra av tio i lutning och 55 i motstånd (100 är max). Ska öka till 60 nästa gång. Kanske.

Sedan gjorde jag situps, "gynstolen", benpress, bröst och lite arm.

Det är väl ingen som kan säga att det är skönt att träna. Det är skönt efteråt. En konstig grej är att jag känner mig hur smal och tight som helst på gymmet. Sen när jag kommer hem och ska duscha, ja då ser man att inte ett gram av degmagen har försvunnit.

Jag ska inte säga för mycket men jag har planer på att gå och träna direkt efter jobbet på fredag. På torsdag blir det festligheter och onyttigheter så det skulle sitta bra. Den som lever får se.

Jag skulle precis ställa mig och göra iordning fiskpinnar när Patrik ringer och vill bjuda ut mig och Leo på restaurang. Det tackar jag inte nej till i första taget :-) Det blir indiskt.

Hade dessutom fått hem ett brev där det stod att jag hade betalat in för mycket pengar avseende en faktura i april. Det är inget jag är medveten om men alltid trevligt att få en tusenlapp bara sådär.

Idag kollade vi in nya köpcentrat i Nacka tillsammans med alla andra. När vi var på väg så kom det ett trafikmeddelande på radion där de pratade om vilka köer det var till Forum Nacka. Vi var proffsiga och parkerade vid Ica Maxi istället. Tur var väl det för när vi närmade oss var det totalkaos bland bilarna. De släppte inte ens in bilar i garaget.

Köpcentrat kändes fräscht. Det fanns en hel del "ovanliga" butiker, sådana som inte finns överallt alltså. Kan absolut tänka mig att åka dit oftare.

Jag shoppade en svart, enkel stickad tröja på Esprit, den var nedsatt med en hundralapp som öppningserbjudande. Provade en skinnjacka på Sisters som satt bra(!) Jag har inte hittat någon skinnjacka tidigare som jag passar i. Så jag köpte den. Öppningserbjudandet gav 200:- i rabatt. Jackan är av märket Rock 'n' blue. Jag tror att det är den jackan som tjejen på förstasidan har på sig. Måste säga att den är snyggare på mig än på henne :-P
Jag gillar att det är muddar i ärmar och midja.

Sen bar det av hemåt. Svärisarna var förbi på hårklippning och middag. Jag lagade fläskfilégryta med mango chutney, ärtor och ris. Till efterrätt blev det mandeltårta, det är nog min favvotårta.

I senaste numret av Mama är det en artikel som har rubriken "Släpp in papporna egomorsor". Den handlar om att mammor är dåliga på att dela med sig av föräldraledigheten. Eller som de uttrycker det "vi roffar åt oss extra caffe latte-månader". Det är inget fel på artikeln i sig, det jag blir skitförbannad på är ett uttalande av en 37-årig tjej. Hon säger så här: "Jag vägrar vara hemma mindre än ett år. Min sambo ska vara hemma i sex månader, han ville nog vara hemma mer. Jag tycker att de är små så kort tid och vill unna mig det när vi har så bra föräldraledighet i Sverige".

Hallå!!! Vadå egoistisk?? Varför kan hon inte "unna" pappan att vara hemma lika länge som hon??  Är det för att hon tycker att pappan är sämre än hon på att ta hand om barnet? Jag tycker så synd om alla pappor som får kommentarer om hur de sköter sina barn. Pappor och mammor är lika bra på att ta hand om sina barn. Så det så. Självklart gör man olika saker på olika sätt men vem kan tala om vilket sätt som är rätt och vilket som är fel?

Själva delade vi nästan50/50 på föräldraledigheten. Det var det enda naturliga valet för oss. Jag skulle aldrig drömma om att neka Patrik att vara hemma med sin son.
 

Förra helgen var det städdag på båtvarvet. Leo var självklart med och hjälpte till. Det var en kall höstdag med klar luft och strålande sol:

När vi höll på att förbereda middagen (grillad kyckling med potatissallad) anklagade Patrik mig för att ha pruttat. Hallå, tjejer pruttar inte och om vi råkar göra det så luktar det rosor och violer.

Det visade sig vara vår käre son som hade bajsat på golvet i sitt rum och sedan trampat runt i det. Kul, kul. Det var inte helt lätt att torka upp, det liksom geggade ut sig istället... Bläk...

Nu fixar Patrik iordning god frukt; blodgrape, pomelo och sweetie. Han tar bort allt skinn så att det bara är fruktköttet kvar. Värsta tålamodskrävande jobbet.

Leo tuggar på sitt godishalsband som han fick på kalaset idag.

Var ute med Nina, en kollega och en entreprenör igår. Vi hamnade på Beefeater Inn. Jag åt väldigt smaskig pepparbiff med suveränt god potatisgratäng med mycket vitlök, mums!
Det var kul att komma ut. Tiden gick jättefort, plötsligt var klockan 01:30. Nina drack cola hela kvällen och fick lyssna på vårt fylleprat :-P Det var väldigt mycket diskussioner om bögar och flator. Och fel trosor till fel byxor. Och massa annat kul :-)

Idag bär det av till Ingarö och Julias sjuårskalas. Hon fyller år idag. Måste gå till centrum och köpa ett fint presentpapper. Men först ska jag hoppa in i duschen.

Vår kamera är borta :-( Kan inte hitta den. Jag vet att sist jag såg den var förra fredagen när jag la in bilder i datorn.

6.29 vaknade Leo och ropade efter mig. Jag hoppades för guds skull att han inte ville gå upp. Det ville han inte heller, han ville bara ha sin katt och sitt täcke. Jag la mig bredvid honom. Jag slumrade lite till och från. När Leo vaknar och säger att han vill gå upp gissade jag att klockan var max 8:30 men den var 9:47. Vilket betydde att jag inte hann till gymmet i tid. Eller hann och hann, det är ju inte hela världen om jag inte är där kl 10 men hela dagen blir så konstig då.. Hm, dålig bortförklaring.

Vi har istället promenerat idag. 1,5 mil närmare bestämt. Vi gick in till stan. Åt sen lunch på ett ställe med kinabuffé. Det ingick friterad banan med glass till efterrätt :-)
Sen bar det av söderut igen, till Medis där vi hoppade på tunnelbanan som tog oss hem.

Stegräknaren visar nu 24180 steg. Snubben som ligger etta i stegtävlingen har ett snitt på ca 46000 steg om dagen. Jag får det inte att gå ihop. Vårt rekord i New York var drygt 33000 steg på en dag och då visade mätaren att vi hade gått konstant i sex timmar. Det finns ju ingen människa som kommer upp i ett sånt högt snitt. Undrar om man ska maila ansvarig eller nåt...

Leo sitter och ritar med sina nya tuschpennor i sin nya Målarbok för nybörjare. Han föredrog den framför en målarbok med motiv från Bilar.

Det var trevligt hos Nina och Susanne. Lilja är bara för söt! Vi fick jättegod mat; Toast Skagen till förrätt, plankstek till varmrätt och chokladmousse till efterrätt. Sen blev det massa snacks. Alldeles för mycket för min del.

Leo skötte sig exemplariskt hela kvällen måste jag säga. Han tittade på hela Bernard och Bianca i Cocos rum. Sen lekte han en hel del och spelade lite Wii, haha. Sen ville han titta på Hajar som hajar, tror inte han såg mer än 10 minuter innan han somnade.

Vi tog en taxi hem vid 1:30. Det var svårt att få tag på taxi. Taxi Stockholm hade ingen bil att skicka sa de. Inte Kurir heller så det blev 020. De skulle ringa när den närmade sig men det var aldrig någon som ringde. Då ringde vi Stockholm igen som skickade en bil som kom efter 20 minuter.
Somnade 2:15.

Är avis på Ninas och Susannes kök, vill också ha det så :-)

Patrik och Leo åkte iväg redan vid halv nio. Det var nånting vid båtvarvet som skulle fixas. Jag vaknade redan innan Patriks klocka ringde, antar att jag var utvilad.
Jag klev upp och åt frukost och sen satte jag igång med storstädning av lägenheten. Ibland kan jag tycka att det är riktigt kul att städa men idag var det inte en sådan dag.

När jag var färdig promenerade jag till Farsta. Skulle köpa en grej till Nina och Susanne :-) Passade även på att kolla lite kläder. Men vad trist det är, det finns bara kläder i grått, svart och lila och jag har redan massor i de färgerna.

Vilken skillnad det var att gå i affärer här jämfört med NY. Här är det ingen som bryr sig om en. Där borta här de anställda vars uppgift är att hälsa folk välkomna in i butiken. På både gott och ont. Det blev lite tjatigt efter ett tag.

När jag var färdig kom mina killar. Vi åt lunch på Burger King. Och jag säger aldrig mer! Sist vi åt på BK strulade det. Det gjorde det även nu. De tog för mycket betalt. Vi hade en kupong som gav en gratis Angus vid köp av ett Angus Meal, det tjafsade de om ett bra tag. Dessutom fick vi fel burgare. Jag hann ta tre tuggor innan jag märkte att det inte stämde. Patrik gav sig inte så tillslut fick han tillbaka våra sju kronor :-) Rätt ska vara rätt!

Patrik ska försöka få Leo att somna nu. Får se hur det går. Själv tänkte jag läsa ett tag innan det blir dags att göra sig iordning för att åka till Nina och Susanne. Är så nyfiken på vad vi kommer få för mat!

Idag hände det som jag har befarat ända sen stegtävlingen började 1 oktober. Stegräknaren föll ner i toaletten. Det var precis innan jag skulle gå hem från jobbet. Som tur var hade jag inte hunnit uträtta något behov än, känns alltid lite lättare att sticka ner handen när det är rent vatten :-)
Den var helt död. Hemma tappade jag den i golvet och då började den funka igen.

Jag, Patrik, Leo och Daniel åt pizza på Ricardos. Det var lika gott som vanligt, botten är helt underbart tunn :-) Jag tog en pizza med parmaskinka och färsk tomat på.
Efteråt åkte vi buss för Leos skull. Jag höll på att frysa ihjäl, för tunnt klädd som vanligt, men jag trodde att det skulle bli varmt idag eftersom det var 10 grader redan kl 7 imorse.

Patrik ligger och läser bok för Leo. Jag blir säkert tvungen att gå in där snart. Leo envisas nämligen att jag ska ligga bredvid honom när han somnar. Det är jättemysigt men jag blir så trött av det.

 
Donalds torn


Times Square by night


Första morgonen åt vi en stadig frukost


Långtradare utanför Madison Square Garden


Det verkade brinna i en tunnel i Brooklyn. Trafiken stod helt still


Strykjärnshuset sett från Empire State Buildning


En liten del av paradiset ;-)


Goda dumplings på Lafayette Street


M&M har en affär som är tre våningar. Ser väldigt läckert ut med allt godis


Vårt frukostställe


En klassisk bild från New York


Skulle inte vilja jobba där uppe. Snacka om höga lyftkranar

Japp, det var det. Känns inte som att man har varit borta alls från jobbet. Det var inte så mycket skit som väntade på mig som jag hade trott tack och lov. Däremot var det många som drog i mig så eftermiddagen gick fort i alla fall.

Sen hem och laga middag; spenatsoppa med ägg blev det, det var länge sen. Leo åt typ ingen soppa.

Efter mat och disk tog jag en promenad på lite drygt en timme. Var tvungen att få ihop lite steg. Hade bara knappt 8000 och i detta nu har jag 15793.

Näää ska nog lägga mig och läsa och hoppas på att jag kan somna i normal tid ikväll.

Rummet, eller cellen som vi kallade den, bestod av en våningssäng och inget mer. Jo en väggfast hylla med en spegel. Sängen gnisslade och svajade så fort man rörde på sig, det kändes som att den skulle braka ihop. Det var världens kallras från fönstret och vi hade inga filtar. Vi trängde oftast ihop oss i den nedre sängen för att hålla värmen.
Under vår vistelse hade vi vid två tillfällen besök av kackerlackor. Det verkar inte som att någon har följt med oss hem.

Vi bodde på 96:e gatan nära Broadway. Tog man expresstunnelbanan så var man vid Times Square på fyra minuter, med local tog det kanske 10 minuter. Jag kan inte rekommendera boendet för någon men vi fick det vi betalade för.

Vilken mardröm hemresan var! Låt mig berätta från början: Vi kom iväg nästan på utsatt tid. Det var som vanligt kö till startbanan på Newark. Vi satt på rätt sida så vi såg Manhattans upplysta skyline sedan svängde vi in över Manhattan och såg allting uppifrån, bl.a. Central Park, häftigt.

Resan gick bra ända tills det var ca en timme kvar till Heathrow där vi skulle mellanlanda. Piloten meddelar att det har varit tjock dimma så inga plan har kunnat landa. Detta medförde en timmes kö i luften. Problemet var att vårt bränsle inte skulle räcka. Vi landade på flygplatsen i Cardiff för att tanka, det skulle ta 40 minuter. Bra tänkte vi, då hinner vi med vårt flyg till Stockholm. Men icke sa nicke, vi blev stående i nästan tre timmar och missade därmed anslutningsflyget. Personalen på planet sa att det bara var att gå till BA:s disk så skulle de boka in oss på en ny flight. Lät ju lätt som en plätt. Det var bara det att vi inte var ensamma om att ha missat anslutningsflyget.

Jag skojar inte om jag säger att kön bestod av 400 personer. Hastigheten på kön var en halvmeter i timmen. Typ. När vi hade köat i två timmar och inte ens kommit halvvägs kom en gubbe och ropade att de med EU-pass kunde gå till ett annat ställe där det skulle vara kortare kö. Vi gick dit och vad finner vi?? En kö som var lika lång som den vi hade stått i. Vi fick alltså börja om från början! Där brast det för mig. Jag ville bara hem!

Patrik snackade med en anställd och förklarade läget men han kunde såklart inte göra något. Vi det här laget hade vi inte ätit på närmare 12 timmar. Tack och lov delade de ut vatten i kön. Efter 1½ timme i nya kön så vänder vår otur. En anställd öppnar upp repet precis där vi står och säger att vi och fem till kan gå till en annan kö där det bara stod sju personer. Det förkortade vår kötid med säkert två timmar! Skulle kunnat kyssa den killen!!!! Vi blir inbokade på en flight som gick 19 svensk tid. Killen i luckan säger att han inte kan sätta oss bredvid varandra. Just då var det det minsta problemet!

Vi fick matkuponger värda 10£ var så vi plockade på oss mat för 19,95£ :-) God couscoussallad och trekantsmackor.  Landade sex timmar senare än vad vi skulle så tyvärr var inte Leo med och hämtade oss utan pappa kom ensam. Leo sov redan här hemma.

Resan har varit kanon! Vi har gått och gått dagarna i ända. Fötterna har värkt på kvällarna. Trot eller ej men det var faktiskt Patrik som shoppade mest av oss två. Han var helt galen. Jag hade lite svårt att hitta grejer jag ville ha. Köpte ett par jenas, linnen, trosos och t-shirts. Hittade inga sneakers jag ville ha :-( Inte heller stuprörsjeans i rätt färg och märke. Jag är ju två år efter alla trender så det fanns ju bara boot cut och flare :-)

Nu ska jag iväg och träna. Gäller att komma in i rutinerna snabbt. Sen blir det iväg till Patriks familj och hälsa på och lämna presenter.