Leos femårsdag


En rykande färsk Amelia och en kopp te håller mig sällskap i soffan denna måndageftermiddag.


Så här dags för fem år sen låg jag på förlossningen och visste inte var jag skulle ta vägen, jag hade så ont. Inte förrän sex timmar och en sugklocka senare behagade Leo titta ut, 20:44 är han född. Han fick tillbringa sina första timmar i livet med sin pappa eftersom jag åkte iväg på operation för att sys.

Jag mår bättre idag än igår. Jag har skurat bägge toaletterna och handfaten så att de är fräscha och så har jag gått igenom bilder som ska framkallas, jag låg lite efter på den biten.

Nu är jag nyduschad och ska sjunka ner i soffan och invänta Patrik som slutar kl fyra. Längtar SÅ tills vi ska hämta Leo och fira honom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0